Malte Ljungdahls medicinhistoriska boksamling finns nu i Wigerthuset på Universitetssjukhuset i Lund

Malte Ljungdahl (1882 - 1957) var överläkare, klinikchef och professor på medicinska kliniken på Malmö Allmänna Sjukhus. Där var han också styresman. Böckerna är och rör medicinsk historia, ett av hans stora intressen. Många av dem är mycket gamla och unika för samlingen.

Samlingen skapades av Malte Ljungdahl och skänktes till Malmö Allmänna Sjukhus. Till hans 65-årsdag skänkte också hans patient fröken Thyra Kockum en ansenlig summa för upprättandet av en fond i hans namn till förmån för bl.a. ett medicinhistoriskt bibliotek.

Bibliotekschef Sofie Moberg invigningstalar

En bibliotekarie förevisar samlingens dyrgripar med vantar på händerna

En dyrgrip på pergamentsblad i händerna på bibliotekarie Inger Gadh

Efter sammanslagningen av universitetssjukhusen i Lund och Malmö har Malte Ljungdahls medicinhistoriska bildsamling med stöd från Malte Ljungdahls-fonden nu sedan hösten 2017 inrymts i Wigerthuset i Lund. Det sköts av sjukhusbiblioteket på Skånes Universitetssjukhus och invigdes med en liten ceremoni den 26 oktober 2017. Klicka här för att läsa ett flygblad om boksamlingen. Bibliotekschefen på SUS Sofie Moberg invigde biblioteket. Böckerna kan nu nås via Kungl. Bibliotekets katalog Libris (http://www.kb.se/libris). Klicka på Söktjänster och Libris webbsökning. Välj i den övre gröna listen Utökad sökning och ange sedan bibliotekskod LuMS. Det finns f.n. 1276 titlar i denna katalog. Böckerna är inte tillgängliga för hemlån utan endast som läsesalslån, förmedlat av sjukhusbiblioteket.

I sin kliniska gärning var Malte Ljungdahl mest intresserad av lilla kretsloppets (lungcirkulationens) klinik, liksom av den tidens kliniska kemi som han aktivt bidrog till att utveckla. Mest känd i den samtida svenska läkarkåren blev han troligen tack vare sina recepthandböcker och sin förteckning över rationella läkemedelsberedningar ("M.B."), utgivna i flera olika skepnader under många år.

Malte Ljungdahl månade också om handläggningen av neuroser som han mycket framsynt såg som den kommande stora belastningen i sjukvården. Han var klassiskt bildad, lika mycket humanist som naturvetare, läste gärna antikens författare på originalspråket och hade ständigt uppsatser om antik och senantik medicin under arbete. Den sista publicerades postumt. Flera av hans arbeten rörde viktiga frågor om vad sjukdom är, om sjukvårdens etik och etikett, om behovet av tro inom sjukvården och besläktad humaniora.